Swedish flag | Engelsk flagga

Forskning, Karriärens hinder

Forskningsprojekt med 1250 kvinnor och män på mellanchefsnivå

Hälften av alla kvinnliga mellanchefer anser att det finns såväl generella som särskilda hinder för att göra karriär. Av männen anser 70 procent att det inte finns några. Det främsta hindret för kvinnorna består av det som kan kallas "motståndet i arbetslivet". Bakom denna rubricering finns dels schabloniseringen av kvinnor och det som kvinnorna kallar "mansklubbens spelregler" - det till synes osynliga nätverk som kvinnorna menar knyts män och män emellan - och dit kvinnorna inte har tillträde. Ett annat resultat av forskningen är också att kvinnliga mellanchefer är precis lika intresserade av att stiga i graderna som männen. Forskningen har möjliggjorts genom ett anslag från Axel och Margaret Ax:son Johnsons Forskningsstiftelse för allmännyttiga ändamål.

Studien riktade sig till närmare 1200 kvinnor och 650 män på mellanchefsnivå och lägre positioner inom privata företag med fler än 50 anställda. Nästan 1250 kvinnor och män svarade, 785 kvinnor och 462 män, vilket motsvarar en svarsfrekvens på cirka 75 procent. Studien har utförts via 25 djupintervjuer och en webbenkät under hösten  2003 och delar av resultatet presenterades den 5 mars 2004 på ett seminarium anordnat av tidskriften Axess.

Fler forskningsresultat från den stora studien kommer att presenteras under hösten 2006, i nyhetsbrevet och via särskilda rapporter som presenteras på hemsidan. En jämförelse kommer också att göras mellan amerikanska och svenska karriärkvinnor syn på karriär. Då kommer även forskningsrapporten.

Ladda ner bilderna från seminariet

En artikel med de hittills viktigaste resultaten av studien finns på www.axess.se.

För mer information, kontakta monica.renstig@wbs.se

Nyhetsbrev 2010

Ny sjukförsäkring: Slag mot kvinnor eller jämställdhetsreform?

Den nya sjukförsäkringslagen har skapat stor debatt. Men varför är egentligen kvinnor dubbelt så mycket långtidssjukskrivna som män? Är sjuk och sjukskriven kanske inte samma sak? Och varför blir de långtidssjuka inte friska? Är samhället medikaliserat? Tillskrivs kvinnor kanske sjuklighet? Eller är det vården som är fel? Har ny forskning, metoder och synsätt svårt att komma fram - som KBT eller helhetssynen på människan? Eller beror de många långtidssjukskrivna kvinnorna på en stel och orörlig arbetsmarknad som låser in kvinnor? Kvinnor som långtidssjukskrivs och förtidspensioneras utan att ha fått adekvat vård och hjälp att komma tillbaka till arbetslivet tappar flera tusenlappar i månaden under resten av sina liv och pensionen blir avsevärt lägre. Eget yrke och egen ekonomi är fundamenta i ett jämställt samhälle. Innebär de nya sjukförsäkringsreglerna i själva verket att jämställdheten ökar? Välkommen på seminarium i Almedalen 5 juli kl 13-15.